Fruktansvärt dåligt.
Ska försöka ringa vårdcentralen när lillskrutt har lagt sig. Ska be om en läkartid och sen får vi se från där... jag vet inte vad det är med mig, men jag behöver hjälp. Jag vill känna mig glad, jag vill inte skrika mer. Jag vill inte känna ångesten inom mig längre. Jag vill att någon säger till mig vad jag ska göra, ge mig en bra psykolog (nej finns ingen på vårdcentralen och vuxenpsyk tycker inte jag passar där) och några piller som gör att jag mår bättre. Eller känner mig bättre.
Men vet inte vad det är som utlöser det... det blir värre under mensperioden, men jag är likadan annars med, kanske inte fullt så irriterad. Men har ångest, oro och känner mig totalt misslyckad, speciellt som mamma. En del av mig vill försvinna, men en del av mig vill inte alls lämna hemmet. Jag älskar min familj men är trött på mig själv skulle jag tro.
Jag försöker med allt men det går inte, jag mår skit över vikten och så försöker jag men det går inte. Så nu har jag gett mig fan på att gå ut och gå varje dag utöver annan träning. Jag SKA klara det! Jag kan inte ha något betungande över mig som att jag MÅSTE räkna kalorier eller jag MÅSTE ha en fastedag och då får JAG INTE äta... det blir för mig tvärtemot. Då trycker jag i mig ALLT!
Nej jag mår skit så är det bara. Dags att erkänna för mig själv hur jag mår och hur jag är. Bajs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar